life -

jag har alltid brytt mig om hur mina närmaste medmänniskor mår, alltid, men jag har aldrig vågat och riktigt kunnat prata om hur jag mår på riktigt och varför. jag har alltid haft väldigt svårt att öppna munnen för att prata och berätta, har svårt att sätta ord på saker och ting. som jag fortfarande har, så folk kommer nog tolka detta på olika sätt och jag vill verkligen inte att folk ska tycka synd om mig, och jag har verkligen alltid haft svårt att tro att folk skulle bry sig om mig, och inte lämna mig, på riktigt. tur nog har jag några som gör de, som bryr sig. och vissa är iaf glada att niclas fick i mig nå vett den där kvällen, minns knappt någonting själv, mer än ångesten och paniken, som är obeskrivlig. och jag hoppas jag kommer kunna uppskatta hans insatts på riktigt en dag. de är en sån markant skillnad på psykiskt och fysiskt. Nu är jag iaf sjukskriven och bara mina närmsta som har förståelse, har rätt att veta varför.- end of this story.
mammsi <3

Gillar

Kommentarer