de gör ont att veta men lika ont att undra -

dehär med att vara långt ner på botten igen, så jävla kasst, de är inte så illa som de var några gånger förra året, eller jo som ena, men skit samma, fan. jag får verkligen inte låta de gå ut över maten nu igen, men de är så lätt, att straffa sig själv genom maten, genom att svälta sig själv, de är så lätt. jag hatar att må såhär, jag vill inte leva såhär, men de går över, de blir bättre. måste fokusera på de bra. men dehär suger.
Idag satt jag och berättade upp och ner om min livshistoria och hur min anorexi/ätstörning började för typ främmande personer, något som är extremt personligt och privat för mig, de var obehagligt och jobbigt och satte ännu mer sprätt i mitt redan kaotiska huvud..
- hold on pain ends -

Gillar

Kommentarer