ccw- de är inte dagarna som passerar, de är dagarna vi minns -

Alltså denhär jobbbveckan... har träffat sjukt mycke härligt och helt jävla underbart folk,  samt massa jävla idioter.. tur att jag jobbar med världens bästa personer som stöttar mig å backar upp mig så sjukt bra! Har fått så sjukt fina komplimanger men sen finns de fyllon som inte kan bete sig också. Har sjukt mycke blåmärken å bulor på min kropp, har gjort världens vurpor och bjudit mina arbetskamrater på gott skratt,  har sovit alldeles för lite, skrattat väldigt mycket, sprungit bena av mig, haft bra sovsällskap och lärt känna helt underbara personer, jag har skött andra jobb under dagarna, vart häst - och kattvakt, träffat Jessica,  gått själv i Rättvik på natten just denna vecka (!!!!!!) Osv..men fy fan vad jag är sliten, ledbruten och mör i kroppen, har tappat rösten, har ont överallt och blåmärken, verkligen överallt på kroppen, haha, bröt ihop helt i onsdags men vad är de man säger, bryt ihop och kom igen... trotts att jag slutade runt 8 imorse, slet som ett jävla djur å har världens äckligaste påsar under ögonen, ingen röst ,blåmärken och blåsor på hela fötterna så känner jag mig verkligen levande. Fy fan vad jag kommer sakna dessa människor och jag kommer minnas denna vecka föralltid. Vilka sjuka minnen vi har tillsammans! Bästa personalen!

Gillar

Kommentarer