Den där kampen emot anorexin -

Psykisk ohälsa, Anorexia

En text skriven för några år sedan, en text om ätstörningar, anorexi -

När jag äter så tycker jag att jag är världens sämsta människa, kanske inte precis när jag väl äter men efteråt , sekunden efter att maten åkt ner genom halsen ner till magen och ångesten kommer. Det är då jag känner mig hemsk, vidrig, tjock, ful, äcklig, otillräcklig och allt annat dåligt man kan komma på. Så när jag äter så tycker jag att jag är en dålig människa.

Men sen har jag tänk på en sak, när andra äter, tycker jag att de är en dålig person då? NEJ, jag tycker de är super duktiga och vill vara som dem. De som inte har anorexi osv, det är dem jag vill vara som, men är ändå rädd för det. Jag tycker att de är jätte duktiga och ser upp till dem när de äter, men jag hatar mig själv när jag äter.
Varför är det så då? Jag har inget bra svar på den frågan...Det känns som att jag vet att alla behöver mat för att överleva men att jag är ett undantag, jag kan leva utan mat. Men jag vet innerst inne att det inte går ju, för jag är ju inte trög bara för att jag är sjuk. Men ändå så spelar tankarna mig spratt eller vad man säger, orkar inte med dem men är rädd för att lämna dem.

Just nu är det sådär jätte jobbigt, jag hatar hela min kropp över allt annat, vill bara väck. Men humöret har ändå blivit lite bättre än vad det var för två veckor sedan tycker jag. Men jag vill bara ner, det är ju så. Men samtidigt så vill jag bara bli frisk, som idag när jag var med en fin vän , eller igår när jag var med flera fina vänner, det får mig att vilja kämpa. Vill vara som dem. Jag kan äta när jag är med vänner och och just för den stunden mår jag jätte bra och njuter av det. sen när jag lämnar mina vänner och kommer hem , innan för dörren och PANG jag får en så jäkla ångest så jag tror att jag ska kvävas. Det är hemsk att känna så. Jag drar i mitt fett, slår på min mage och allt man inte får göra.


Jag är SÅ tacksam för att jag tagit mig ur den värsta skiten, vissa dagar mår jag fortfarande väldigt dåligt MEN det är ändå bättre än vad det vart på vääääldigt många år, jag kommer framåt hela tiden och jag försöker konstant jobba med mitt psyke och mina tankar vilket är otroligt viktigt för att må bättre.

Gillar

Kommentarer

Emmaengstrom
Emmaengstrom,
Blir så ledsen inombords av att läsa detta, känner igen mig något så enormt också och vet hur känslan är. Varför ska det vara så för, att man ska känna så?! Vi är inga undantag utan vad vi ska sträva efter är att känna och må som "de andra och normala", och vi kan nå dit. Det får ta sin tid bara och det är okej! Man är verkligen som en dubbel person då den ena vill åt andra hållet och den andra vill åt det andra, men det är den friska sidan som ska vinna och som man ska lyssna på. Såklart är det tufft att välja den friska sidan då det kan ge en negativ konsekvens men i längden blir det positivt, för ju mer man går emot desto bättre blir det! Du är stark Nikolina och är en riktig kämpe ska du veta! Ingen ätstörning ska få ta en livet! Massa kramar <3
nouw.com/emmaengstrom
nikolinapettersson
nikolinapettersson,
Men fina du, gör ont att läsa att du känner igen dig så mycket.. ❤ glöm aldrig hur jäkla fin och klok du är, hur fantastisk din kropp verkligen är som orkar bära dig varje dag, fortsätt kämpa på och var rädd om dig ❤ massa kärlek till dig
nouw.com/nikolinapettersson
amandalarssons
amandalarssons,
Så himla glad att du mår bättre idag ❤️
nouw.com/amandalarssons
nikolinapettersson
nikolinapettersson,
Ta k snälla vackra du 🤗
nouw.com/nikolinapettersson
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229